Allt du vill veta om semlor, och lite till

18.02.2019

Äntligen är det semmeldags igen! Här får du veta allt du behöver och lite till om vårt mest älskade bakverk; vad årets semla innehåller, historien bakom fastlagsbullen och självklart massor med underbara recept på alla sorters semlor.

Semla, fastlagsbulle, hetvägg, fettisdagsbulle… Kärt barn har många namn och är det en bakelse som verkligen är älskad av alla så är det semlan. Nu är det äntligen säsong för den igen!

 

Årets semla

Oavsett om man föredrar den traditionella semmelbullen med enbart mandelmassa och grädde eller någon spännande nyskapande variant, är det här högtiden för alla fikaälskare. Varje fik med självaktning har nybakade gräddiga semlor i disken och välkända Thimons Konditori och Bageri i Aneby har som tradition att i början av varje år skapa en ny ’Årets Semla’ där det klassiska bakverket serveras i en ny variant. Förra året var det en ”momla” – en kombination av semla och morotskaka – som presenterades för världen och året innan dess var det prinsessemlan som lockade fikagästerna. 2019 års skapelse har fått smeknamnet ”cimla”, och blandar syra med sötma tack vare lemon curd i mandelmassan och söta små maränger på locket.

 

Om nu någon rynkar på näsan åt nymodigheter och alternativa fyllningar är det faktiskt så att semlan har en lång historia och har haft långt fler smaker och varianter än den vi är vana vid i dag.

 

Semlans historia

Ordet semla har sitt ursprung i latinets simila som betyder vetemjöl. Liknande ord som betecknar ett bakverk gjort av det finaste vetemjöl återfinns hos många av antikens folk. I norden hittar man det på 1500-talet, då det fanns simlebagare på Köpenhamns gator, och Gustav Vasas bibel nämner tackoffer i form av bakade semlokakor. Fast på den tiden syftade ordet bara på själva brödet någon bakelse fanns inte då.

 

Kopplingen mellan semlan och fastlagen kom på medeltiden då Sverige följde katolska traditioner. En av dem var fastan och dagarna innan fastan, de så kallade fastlagsdagarna, då man festade ordentligt för att lägga på hullet och för att ta farväl av godsaker för ett tag. En av de godsaker man festade på var just fastlagsbullarna. Det skulle ätas på den dag före fastan som kallades för fettisdagen (de andra dagarna var fläsksöndag och bullmåndag). Då var bröden kryddade med kummin och kallades för hetvägg, ett låneord från tyskans heisse wecken som betyder varma kilar, eftersom de bröd tyskarna doppade i varm mjölk var formade som kilar eller kors.

 

När fastan senare avskaffades började man experimentera med fastlagsbullarna för att göra dem mer smakrika. Bland annat fyllde man dem med smör, grädde eller honung för att göra dem ännu godare. Mandeln smög sig in i semlan på 1700-talet, ibland i degen och en del gånger i grädden, och i mitten av 1800-talet blev det vanligare att man fyllde bullen med mandelmassa. Brödet kunde kryddas med allt från kummin till pomerans. Varianten med vispad grädde som vi är vana vid i dag började dyka upp på 1930-talet och då blev det också allt vanligare att man kallade fettisdagsbullen för semla. I dag är semlan en av våra mest populära – och godaste – traditioner.

 

Semlor på alla sätt och vis

Sugen på att baka din egen semla? Hembakat är alltid godast. Här följer några recept på allt från den klassiska varianten till semmeltårta och semlor för såväl veganer som chokladälskare.

 

  • Klassiska semlor. Semlan som alltid går hem. Det klassiska receptet med vetebulle, söt mandelmassa, härlig vispad grädde och pudrat florsocker på locket.

 

  • Semmeltårta. Kommer det många gäster? Varför inte bjuda på en grandios och gräddlyxig semmeltårta. Samma ljuvliga smaker fast i en maffigare variant.

 

 

 

 

 

  • Chokladsemlor. Chokladbullar fyllda med chokladmandelmassa och oemotståndlig chokladgrädde som sänder chokladälskaren till sjunde himlen redan vid första tuggan. Perfekt med varm mjölk som en lyxig hetvägg.

 

  • Semmelmuffins. Sugen på att prova någonting nytt? Gör mufflor, kardemummamuffins fyllda med mandelmassa och grädde. Traditionella smaker i ny förpackning.

 

 

 

 

  • Semmelkladdkaka. Två favoriter på fikabordet möts i delikat och inbjudande harmoni. Mandelmjöl och kardemumma i smeten och en toppning med vispad grädde och hackade rostade mandlar ger den här fantastiska kladdkakan den rätta semmelsmaken.

 

 

 

  • Vegansemlor. Det bästa med semlan är att den finns i varianter som passar alla. Den här fluffiga varianten med växtbaserad grädde får det att vattnas i munnen på långt fler än bara veganer.

  • Semmelwrap. En av de mest populära nyvarianterna av semlan. Nybakt wrap smaksatt med kardemumma fylls med krämig mandelmassa och vispad grädde till en härlig streetfoodinspirerad bakelse. De klassiska smakerna serverade på ett nytt coolt sätt.

 

 

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte.